Hur mycket tid lägger du på att försöka göra andra nöjda?
Hur ofta försöker du förklara dig, bli förstådd, undvika att göra någon besviken istället för att göra det som egentligen är rätt för dig?

I vårt senaste poddavsnitt pratar vi om ett enkelt, men kraftfullt koncept: Let Them Theory av Mel Robbins.

Om vi inte jobbar med tryggheten är det en annan känsla som styr - rädsla. Vi kan inte skilja på fysiska hot och sociala hot. Ett socialt hot är att bli utfryst, ignorerad eller skrattad åt. Det behöver inte ha hänt utan vi kan bara vara osäkra och då spelar vår hjärna upp mardrömsscenarion som tystar ner oss.

Hur många gånger har du bitit ihop i ett möte fast du hade svaret?Hur ofta låter du andra bestämma för att inte vara “till besvär”?Och hur mycket av ditt liv har du hållit tillbaka, bara för att du är rädd att ta plats?
I veckans avsnitt: #136 Förminskar du dig själv? pratar Ellinor och Matilda sårbart och mänskligt om vad det faktiskt innebär att förminska sig själv i relationer, på jobbet, i skolan och i vardagen.

Att snacka skit. Döma andra. Enas i irritation, ilska eller förakt. I veckans avsnitt dyker Ellinor och Matilda in i varför fejkad intimitet är så vanligt och varför den lämnar oss tomma, ångestfyllda eller skamsna efteråt.

Känner du att du gång på gång sväljer saker som egentligen skaver? Att du ursäktar bort beteenden som inte är okej i din relation, i din vänskapskrets eller på jobbet?
Eller att du drar dig för att ge feedback och tillslut hamnar i otroligt jobbiga situationer?

Det här avsnittet är för dig som lever i en relation där ni börjat ta varandra för givet. För dig som känner dig ensam i din relation eller osynlig för din partner. Men också för dig som tänker att en kärleksrelation är vad som kommer rädda dig från jobbiga känslor. 

1 av 3 globalt känner sig ensamma och 1 av 5 känner att de inte har någon att vända sig till för stöd. Ingen som bryr sig och ingen som riktigt känner dem på riktigt. Ensamhet är inte bara ett viktigt ämne som väcker känslor, det är en hälsokris som enligt forskning leder till fysiska sjukdomar och depression. 

Det är ju helt orimligt att ha som livsmål att inte vara till besvär och göra alla andra nöjda hela tiden. För det första för att du kommer misslyckas, oavsett hur mycket du anpassar dig. För det andra för att ditt liv kommer kännas litet och trångt. Jag har fått det beskrivet för mig som att “själen skriker” när vi kör över oss själva och inte litar på vårt eget omdöme.

Det är ju helt orimligt att ha som livsmål att inte vara till besvär och göra alla andra nöjda hela tiden. För det första för att du kommer misslyckas, oavsett hur mycket du anpassar dig. För det andra för att ditt liv kommer kännas litet och trångt. Jag har fått det beskrivet för mig som att “själen skriker” när vi kör över oss själva och inte litar på vårt eget omdöme.

Det är ju helt orimligt att ha som livsmål att inte vara till besvär och göra alla andra nöjda hela tiden. För det första för att du kommer misslyckas, oavsett hur mycket du anpassar dig. För det andra för att ditt liv kommer kännas litet och trångt. Jag har fått det beskrivet för mig som att “själen skriker” när vi kör över oss själva och inte litar på vårt eget omdöme.

Det är ju helt orimligt att ha som livsmål att inte vara till besvär och göra alla andra nöjda hela tiden. För det första för att du kommer misslyckas, oavsett hur mycket du anpassar dig. För det andra för att ditt liv kommer kännas litet och trångt. Jag har fått det beskrivet för mig som att “själen skriker” när vi kör över oss själva och inte litar på vårt eget omdöme.

Jag är på resan att försöka läka ambivalent anknytning men är just nu inte i en romantisk relation. Det jag funderar på är vilket fokus jag ska ha? 

När vi vill läka i en relation, eller har svårigheter i en relation som vi vill lösa, behöver båda vara investerade i att göra det. 

Om det är så att engagemanget finns där så kan vi gå vidare till hur. Hur ska vi läka tillsammans trots att våra anknytningsstilar drar åt olika håll?

Hur ska jag göra för att inte dras till undvikande personer? Går attraktionsmönster att ändra? Hur?

Det här är en av de största förändringarna jag gjort i mitt liv. Att sluta dejta undvikande personer som inte kan ge mig vad jag vill ha, eller inte ens ett minimum på respekt och ärlighet. För mig började det med..

Att missa på något praktiskt går oftast att lösa tillsammans men att en relation sakta fylls av förakt är mycket svårare att “lösa”. Därför behöver vi jobba proaktivt med att bygga starka relationer som tål konflikter och som lyfter samarbetet. 

För när vi jobbar tillsammans, eller bygger ett bolag tillsammans, kan vi göra dumma saker. Det kan bli fel, både i relationer och arbetsuppgifter. Och om vi lägger felen på hög istället för att reda ut dem blir det bara jobbigare över tid, därför behöver vi ett språk för att ha rimliga konversationer om vad vi känner.

För sanningen är att när vi lämnar relationerna och samarbetet åt slumpen och låter det “bli som det blir” så kommer det oundvikligen att börja skava. Framförallt eftersom pressen och förväntningarna på allt ni ska klara av är så höga. Men att det finns problem som skaver är inget misslyckande som säger något om er som personer, det är en naturlig konsekvens av att inte ha gjort ett visst jobb tillsammans än.

Ett vanligt problem jag ser bland grundarteam vi coachar är motståndet till jobbiga samtal. Vi vet att vi har något som skaver och vi skulle behöva säga något men vi förmår oss inte. Vi tänker att det inte spelar någon roll eller kanske till och med att vi är löjliga och borde skärpa oss.

Att driva bolag är tufft nog som det är, att samtidigt gömma dig bakom höga murar så att ingen på riktigt kan se, förstå och möta dig är ännu tuffare. De flesta entreprenörer vi träffar är så vana vid att bita ihop, köra ner huvudet och göra sitt allra yttersta för att hålla sina jobbiga, kvävande och växande känslor i schack.

Min partner är medveten om att han har en undvikande anknytning och börjat få upp ögonen för hur det uttrycker sig hos honom. Det han uttrycker som svårighet är att hitta sitt "hur" i att jobba vidare med det som hindrar utvecklingen framåt.